fredag 4 september 2015

Ett ofrivilligt långt uppehåll

Det blev ett långt och ofrivilligt blogg-uppehåll....

Den där onsdagen, den 22 juli, då jag postade mitt senaste inlägg. Lycklig, nygift, tillfreds med livet. Då hände det ofattbara. Sånt som inte händer när man är mitt i livet.

Min man drabbades av ett hjärtstopp mitt framför ögonen på mig den där kvällen. Vi hade tillbringar eftermiddag i trädgården och klippt häcken, ätit middag i pergolan och satte oss i varsin fåtölj för att vänta på att vattenspridaren skulle vattna klart den torra jorden i parterrerna. Jag satt med fötterna i hans knä och vi pratade och skojade och bubblade om hur lyckliga vi var och hur himla bra vi hade det.

Två sekunder senare trillade han ihop där i fåtöljen. Han hade drabbats av två hjärtinfarkter som var så kraftiga att hjärtat stannade. Oddsen att klara ett hjärtstopp är inte stora men mirakel kan inträffa! Kedjan som räddar liv fungerade perfekt den kvällen. Jag såg vad som hände, kunde ringa 112, jag sprang in efter grannen och inom en minut var vi igång med hjärt-lungräddning och ambulansen var på väg. Otroligt nog var den alldeles i närheten.

I veckor pendlade vi mellan hopp och förtvivlan på intensiven i Lund då min älskade kämpade för sitt liv. Efter veckor av medvetslöshet kom han tillbaka till oss.

Vägen framåt kommer att bli tuff för oss båda men vi ska klara det! Vi är starka och mirakel kan inträffa. Jag väljer att tro på kärleken och det goda.

När allt var som svårast lovade jag mig själv att om detta går vägen så ska jag utnyttja sociala medier till att uppmana ALLA att lära sig hjärt-lungräddning! Det räddar liv och detta kan hända vem som helst när som helst.

Nu är vi hemma och en lång rebab har börjat. Vi har det tufft men det blir bättre. Minnen och mardrömmar plågar mig och gör mig trött och okoncentrerad. Jag kommer att blogga när jag orkar. Det är sånt jag mår bra av att göra! Har några gamla utkast som jag inte publicerat än och hoppas att ni fortfarande vill stanna kvar här på Casa Vik. Inrednings- och trädgårdsintresset och en massa annat gott i livet finns ju där fortfarande och ska plockas fram vartefter <3

Kram

Det börjar bli höst i trädgården. Vackert och vemodigt.

8 kommentarer:

Vimsingen sa...

Men stackars er. Det är när man hör om den här typen av händelser man funderar på hur man själv prioriterar i livet. Ta hand om er,

Anna Inreder sa...

Kommer alltid fortsätta o kika in, ta nu hand om varandra...det är viktigare än allt annat<3 kram Anna

Anonym sa...

Nämen fy så hemskt!! Ta hand om er, kram! Elin i Trollhättan

Maria sa...

Låt allt ta sin tid! Va rädda om varandra, det är det viktigaste! När du orkar uppdatera finns vi här! Styrkekramar

Mirisen sa...

Ja, livet kan ta vändningar man aldrig anat. Miste min man i cancer med hastigt förlopp för 1,5 år sedan, endast 41 år gammal😭.
Ta en dag i taget och njut av 'nuet'...det är det enda vi har, allt annat är bara minnen eller en framtid vi inte vet någonting om.
Kram till er! Kämpa på!

Anonym sa...

Hushåll med din energi och lägg den på rätt saker. Ställ inte för höga krav på dig själv och våga be om hjälp. Chocken har olika faser, våga prata ut med någon hur du/ni mår på vägen.
Jag skriver av egen erfarenhet, min man ramlade ihop för 3.5 år sedan. Det tog sin tid, länge kändes det i magen på mig, men det blir bättre.
Va rädda om varandra och kram från en okänd läsare. Ellinor

Phia Andersson - byphiamarie sa...

Livet är så skört och på en sekund kan allt ändras. All styrka till er och var rädda om varandra<3.

Fru M sa...

Vilken fruktansvärd upplevelse, all styrka till Er och var rädda om varandra ❤